Samtidigt under dessa år har de agila utvecklingsmetoderna
vuxit fram, vunnit allt mer mark och blivit allmänt vedertagna. Gemensamt för
de agila metoderna är att man ser förändring och omprioritering som en normal
del av utvecklingsprocessen, istället för särfall att hantera i en separat
changeprocess. Traditionella teststrategier, med långa startsträckor och
dedikerade testfaser fungerar dåligt i kombination med agil utveckling. Allt fler
integrationer, ökad komplexitet och kortare utvecklingscykler med täta releaser
är andra trender som kommer att förändra testområdet i grunden. Det blir allt
svårare, att till rimliga resurser och rimlig tidplan, genomföra bra tester med
traditionella testmetoder. Återigen en tuff utmaning!
Inom testvärlden har det börjat viskas om att ”traditionell
test är död” och många teknikdrivna företag sätter sin tilltro till
testautomatisering. Vad betyder det för testarskrået? Har traditionell
test ett ”bäst före”-datum? Vad kommer då istället?
Generella tester med syfte att kontrollera uppfyllnad av funktionella
krav, det som de flesta testare ägnar sig åt idag, kommer i framtiden att göras
med olika tillvägagångssätt av flera olika personer på olika nivåer. Kravställare börjar exemplifiera med acceptanskriterier som utvecklarna kan luta sig
mot. Utvecklarna kommer att behöva testa mera själva och även lösa en stor del
av testarbetet med testautomatisering. Manuella tester kommer att göras av
produktägare, kravställare, verksamhetsrepresentanter och initierade användare i
alfa- och betareleaser. Utökad övervakning och loggning kommer då att vara en viktig del av felrapporteringen och insamling av fel sker till stor del automatiskt. Vanliga funktionella tester och vanlig felrapportering kommer
inte att göras av heltidstestare. De personer som kallar sig ”testare”, och testar
på heltid, är i framtiden betydligt mer specialiserade än idag. De ägnar sig åt
olika områden där det krävs speciell erfarenhet och är ett extra stöd
till utvecklingsteamen i kvalitetsarbetet. Det kan röra sig om kvalificerad
testning av prestanda, säkerhet, komplexa integrationer och andra
icke-funktionella områden. Det kan även röra sig om kontextdrivna utforskande tester
som ett komplement till de mer generella funktionella testerna.
Den traditionella testledaren kommer att ha allt mindre
betydelse i framtiden. När det inte finns några egentliga testfaser eller
testresurser, finns det egentligen ingenting som testledare har att
administrera. Framtidens testledare är mer av en testarkitekt som möjliggör effektiv
testning genom att se över hantering av testmiljöer, testdata, testverktyg och teststrategi.
Testarkitekten är också en mentor som utbildar och coachar inom test på alla
nivåer. Det kan röra sig om att kvalitetssäkra krav, utvärdera risker, hjälpa utvecklare med TDD
och continuous integration, stödja verksamhetsrepresentanter vid funktionella
tester och kartlägga behov av testspecialister. Traditionell testledning kommer
främst ha ett syfte vid omfattande systemintegrationstester med många
inblandade system. I sådana sammanhang kommer nämligen de administrativa
egenskaperna helt till sin rätt i arbetet att koordinera testdata, releaser och
testfall.
